Content curation är ett av de bästa sätten för frilansare och byråer att skapa uppmärksamhet och räckvidd online. Till exempel i syfte att visa expertis. När det genomförs strategiskt är det ett utmärkt sätt att bygga ditt eget varumärke. Men vad är viktigt? Och hur kan content curation implementeras i praktiken?

Innehållskurering: Behåll ditt innehåll!

Begreppet "content curation" består av två delar. Content betyder innehåll, och curation betyder i det här sammanhanget att förbereda och distribuera innehåll. Närmare bestämt härstammar "curation" från det latinska ordet "curator" - det betyder vaktmästare eller representant. Du kanske känner till kuratorer i samband med museer, där de ansvarar för arkivering av utställningsföremål. På det konstnärliga området ansvarar de för att sammanställa och ställa ut materialet. Man kan alltså säga att kuratorer ansvarar för vård, organisation och spridning av föremål.

Om du associerar den här beskrivningen med ordet innehåll betyder Innehållshärdning inget annat än sammanställning av innehåll och dess distribution. Min värderade kollega Falk Hedemann definierar disciplinen i sin artikel om Innehållshärdning enligt följande:

Innehåll från olika källor samlas in, sätts in i sitt sammanhang och klassificeras.

Hur fungerar innehållskurering?

Du kan ha arbetat vetenskapligt tidigare. Sedan läser man källor i ditt ämne eller avhandling, som du sedan åberopade som bevis för eller mot ditt ämne/avhandling. Det är innehållshärdning. Du tar ett innehåll, uttalande eller ställning från någon annan och citera det att styrka eller argumentera mot dina uttalanden / avhandling.

Demonteras i steg, ser det ut så här: Du ...

1. Knapphänderlig Källor
2. Välj dem från
3. Förbered dem
4. Publicera dessa

Detta kan vara en tweet samt ett inlägg / kommentar från någon annan. Du kan spela in alla utländska uttalande att bearbeta i en blogg artikel. Den måste dock identifieras som sådan – att helt enkelt ta över är inte tillåtet. Vid tveksamhet bör du fråga, eftersom upphovsrätten tolkas mycket strikt av vissa källor, till exempel utgivare.

Jag arbetar med Content Curation ganska ofta. Närmare bestämt till exempel i artikeln Från Myten om 1000 Ord. I den hänvisade jag till uttalandet av min kollega Vladislav Melnik, som anser att en bloggartikel MÅSTE ha minst 1000 ord. Jag höll inte med. I talet hävdade jag detta i enlighet med detta för att klargöra min ståndpunkt. Artikeln orsakade då en stor diskussion om hans och på min blogg. Detta i sin tur förde oss mycket trafik och uppmärksamhet på nätet - det är precis hur Content Curation fungerar.

Tips: Det är alltid viktigt att källan är allvarlig. Det här är enda sättet att etablera sig som expert. Eftersom allt annat visar att du har ingen aning om hur man skiljer bra från dåliga källor. Nätsamhället skulle obarmhärtigt blåsa sådana misstag runt öronen.

Med utländska bidrag till experten,

I åratal var det ett tabu att dela med sig av andras innehåll, särskilt de som dina konkurrenter har. De ville ju bara att deras eget innehåll skulle uppfattas. Visst, tanken är förståelig. Men tänkte för kort!

Eftersom det vetenskapliga arbetet gör det klart: Endast när man tittar på uttalanden, resultat och åsikter från andra forskare och ens egen avhandling verifieras eller förfalskas på grundval av detta, visar det att någon är insatt i materia. Denna person:

• Kan bedöma branschen
• Känner till den aktuella (vetenskapliga) statusen inom detta område
• Kan ge meningsfulla skäl för sin egen åsikt

Det är just dessa punkter som bidrar till att bygga upp och befästa sin egen expertstatus.

Min kollega Robert Weller visar hur det ser ut i praktiken. Han skriver om innehållsstrategi på sin blogg toushenne. Han har nyligen publicerat en artikel med titeln "The ultimate brand monitoring and social media listening guide". I den arbetar han med ett extremt stort antal externa källor för att formulera sin lista och förklaring:

Han har kopplat samman dessa källor och namngett dem i enlighet med detta otvetydigt. Därigenom visar han att han är bekant med ämnet. Eftersom han vet exakt vilka källor och författare han måste namnge för att ge sitt bidrag struktur och innehåll. Samtidigt kontrasterar han dessa källor och utvärderar dem i sina kommentarer, för att dra en slutsats efteråt.

Detta stärker inte bara hans expertstatus som innehållsstrateg, utan också hans personliga varumärke. Han uppmärksammar också de personer som nämns genom länkarna. I bästa fall tackar de honom offentligt för omnämnandet, svarar honom eller delar hans inlägg på sina kanaler. På så sätt får Robert tillgång till grupper som han annars inte skulle ha nått eller som han skulle ha haft svårt att nå.

Tips: Om du nämner personer i dina artiklar, tweets, Facebook-inlägg etc., tagga/märk dem. Detta har flera fördelar: Människor blir medvetna om dig. I bästa fall informerar de sin community om att du har nämnt dem.

Detta kommer att öka din räckvidd och fånga uppmärksamheten hos andra människor. I bästa fall följer de nämnda personligheterna dig också på dina kanaler och du har chansen att ytterligare utöka ditt nätverk.

Format för innehållskurering

Delning av innehåll på dina sociala nätverk och bloggartiklar är två populära sätt att köra Innehållshärdning. Men det finns mer:

E-papper

Verktyg som Paper.li eller Nuzzel tillhandahålla tjänsten att kurera olika artiklar till ett slags tidning eller artikel sammanställning. Att sätta ihop bra tekniska artiklar för målgruppen kan vara ett mycket bra sätt för rykte.

Infographics

Infografik är snabbt och enkelt att visualisera. Med verktyg som Infogram eller Pictochart kan du snabbt och enkelt skapa bra infografik i respektive grundversion. De är en riktig blickfångare eftersom inte alla alltid erbjuder sådan grafik.

Endast om du arbetar med externa fakta i samband med content curation: Om dessa inte är allmänt kända, eller om de tillhandahålls av någon annan, fråga författarna i förväg om du kan göra en infografik av dem. I bästa fall kommer de då också att dela den med sina kontakter.

Expertintervjuer

Intervjuer med experter ger flera fördelar. De är perfekt

• Tillhandahålla exklusivt innehåll
• För att visa att du vet vem som är relevant i branschen
• För att visa att du också kan föra en diskurs

Å ena sidan kan du ställa exklusiva frågor på detta sätt och därmed få unika insikter. Å andra sidan kompletterar och stärker kontakter med experter ditt nätverk. Christa Goede har publicerat en mycket läsvärd intervju med Carsten Rossi, expert på innehållsmarknadsföring, från byrån Kamann Rossi. Hennes exempel visar hur väl sådana intervjuer kan fungera.

Fallstudier

Att presentera och diskutera en autentisk fallstudie från praktiken är ett mycket bra sätt att öva på innehållsförvaltning. Att diskutera ett fall, presentera för- och nackdelar med åtgärder och utvärdera resultat visar hur mycket du vet om ämnet. En fallstudie kan också kompletteras med källor från andra experter, så att en detaljerad och kvalitativ diskussion kan skapas. Detta kan ytterligare förbättra ditt eget rykte. Du kan hitta exempel på fallstudier inom innehållsmarknadsföring på textbroker.de, till exempel.

E-böcker

Elektroniska böcker är mycket bra för innehåll curation. Detta är lätt om du redan har flera blogg artiklar om ett ämne och sedan publicera dem tillsammans. Då du bara utgör införandet och övergångarna och lägga till bidrag från andra experter. Resultatet är en samling välgrundade källor inklusive egna texter, som också publiceras under eget namn som en "bok".

Som ett exempel kan du kolla in Performance E-Book by Raidboxes vid. I ett slags intern innehållskurering användes den samlade kunskapen om teamet – inklusive referenser till lämpliga externa källor:

Böcker är helt enkelt fortfarande SÄTTET att bli erkänd som expert. Det är sant: En tryckt bok som ges ut av ett förlag kommer på många områden att bidra ännu mer till ditt rykte. Men en e-bok är en utmärkt start.

Det som är viktigt när curating

Bra content curation innebär att du måste vara tydlig med vilka dina målgrupper är och vilken information de behöver. Så fundera i förväg på vilka ämnen du vill kurera innehåll om. I mitt fall handlar det till exempel om sociala medier och bloggning.

Fundera på ett system där du kan visa och arkivera källor. Jag använder Pocket och Evernote för detta. Jag använder Pocket för att spara artiklar som jag vill läsa senare och inte vill förlora. Pocket i sig erbjuder också möjligheten att följa andra användare och deras innehåll, vilket exemplet med innehållsexperten Klaus Eck visar:

I Evernote gör jag anteckningar för att bestämma innehåll och spara lämplig källa(er) för den.

Som redan nämnts: Se till att dina källor är ansedda - läs innehållet noggrant. Du har intrycket att källan inte är helt "ren"? Eller kan du inte förstå innehållet? Håll sedan händerna borta från den. Om det senare är fallet kan du naturligtvis hantera det kritiskt. Frågan är dock om du kan utlösa en skitstorm och själv fastna i korselden.

Spara tid och använd planeringsverktyg för att dela innehåll. Till exempel Buffert eller Hootsuite (gratis i den grundläggande versionen). De gör att du kan planera ditt innehåll framåt och publicera det automatiskt.

Jag rekommenderar att du alltid skriver en medföljande och kategorisera text när curating innehåll. Detta visar att du faktiskt har läst innehållet, kan klassificera det och vilka aspekter/poäng du håller med eller förkastar. För övrigt är detta också en av de centrala uppgifterna för seriös journalistik: att kategorisera händelser. Om du curate innehåll utan kommentar, din publik / fans / anhängare kommer inte att kunna klassificera innehållet.

Jag måste dock erkänna en sak: Jag delar ibland tweets på Twitter från källor som jag litar på villkorslöst, eftersom till exempel rubriken talar för sig själv. Och för att jag vet att min community kan klassificera innehållet. Då förlitar jag mig ibland på feedback från mina kontakter. Man lär sig något nytt varje dag och "tar hand om varandra".

Min slutsats

Innehåll Curation kan vara mycket väl lämpad för att bygga räckvidd och expertstatus - om du kämpar med det. Din upptagenhet med ytterligare källor och uttalanden säkerställer att du utökar din egen kunskap och därmed ser bortom rutan.

Det är just granskningen av andra perspektiv och tillvägagångssätt som erbjuder dig möjligheten att skapa ditt eget innehåll, som bygger på det eller tar hänsyn till en motuppsats. Innehåll som representerar en motopinion och kritiskt behandlar ett uttalande läses och delas ofta. Även om ditt personliga mål är att stärka ditt varumärke, bör relevansen av innehållet för dina läsare alltid vara i förgrunden.

Inlägg bild: Andrew Neel @Unsplash